Vårt första möte med Perry Drömblomma

I går, söndagen den 17 januari 2010, var Edvin och jag ute och gick på Stockholms gator. Vi hade nyligen spelat in "Långt ner i halsen" hemma hos den där polska bruden som Edvin tallar på nere på Hornsgatan. Vi tänkte väl försöka smälta det där vi hade varit med om innan inspelningen. Inne på Södra station hade vi nämligen sprungit på en gammal klassiker från den nationella rörelsen som hade bett oss att dra åt helvete. Vi tänkte att, va fan, vi snackar igenom dagen och helgen som varit över en kopp kaffe med välling i eller något i den stilen. Då stod han plötsligt framför oss. Vid den där fula rosa jävla statyn på Skånegatan. Han presenterade sig som Perry Drömblomma. Han påstod sig arbeta för websajten mastermusik.se. Varken jag eller Edvin hade hört talats om den hemsidan. Han kallade sig "granskande musikjournalist". Och det kändes ju lite corny. Milt sagt, som någon jävla busschaffis från Haninge hade uttryckt det. När vi hade språkat en stund med Perry insåg vi att det kommer bli vår uppgift (kanske våra livs största) att sprida budskapet om vad som är riktigt bra mastermusik. Döm själva.

Långt ner i halsen

Pungspark

Jag kan inte hålla i dig
jag kan inte stoppa tågen som går
jag kan inte ha dig bredvid mig
när det enda som du gör
är att banka och slår

Dom har slått rekord
och han är bäst, bäst, bäst
på något helt oväsentligt
men ändå ska det vara värt att veta

Dom har nått en ny nivå
jag skulle kunna plockat ner Karlavagnen
men dom hade ändå bett mig
att dra härifrån

Det är så självklart
att resan mellan hybris och självhat
går snabbare än den hem till dig

Det är så självklart
att resan mellan hybris och självhat
går snabbare än den hem till dig

Hör hela bussen skrika
ridå, ridå, ridå

Jag kan inte hålla i dig
jag kan inte stoppa tågen som går
jag kan inte ha dig bredvid mig
när det enda som du gör
är att banka och slår

Kristustanten på Fridhemsplan

Ni kommer dö i synd
skriker kristustanten på Fridhemsplan
men jag sitter ensam
med darrande händer
och känner mig inte träffad alls

Alkoholisterna på parkbänken intill
verkar inte heller bry sig
jag säger tyst för mig själv

Åh, du nya sköna värld

Jag hade sett dig torka bord
någon av kvällarna innan
medan dom sjuttonåriga Söderungarna fikade

Jag hade ätit gott
och druckit gott
och sett ut över Skånegatan

Det hade snöat
jag hade nypt mig i armen
för att inte tänka på sommaren

Vi hade legat med varandra sen
det hade varit helt fantastiskt

Ni kommer brinna i skärselden
fortsätter kristustanten
men jag väntar på fyrans buss
helt själv
fast jag orkar inte säga det till henne

Alkoholisterna skrockar lite
om polarkyla och vargjakt
jag kan inte få nog
av det Tetrisliknande spelet i mobilen

Highscoret blir allt svårare att bräcka

Jag hade knackat på
och blivit insläppt
dina väggar hade blivit vita

Du hade kysst mig
jag hade kysst dig tillbaks
eller så var det jag som kysste dig
och du som kysstes tillbaks

Vi hade legat med varandra sen
det hade varit helt fantastiskt

Du är djävulens skapelse
ryter kristustanten
jag fumlar fram mitt SL-kort
det är flera veckor kvar
tills att det ska förnyas

En av alkohollisterna frågar nervöst
vem av oss
kristustanten syftar på
men bussen kommer
och varken hon eller dom andra
SL-kort, remsa eller SMS-biljett

Jag kliver på ensam

Rullar långsamt över Västerbron
du håller på att ta över mitt huvud nu
och det känns bra

Vi kommer ligga med varandra ikväll
och det kommer vara
helt fantastiskt

Åh, du nya sköna värld

Det känns som om jag vill fastna i den

i ett försök att imponera

vid en avfart till en motorväg
till stråkar utan varken sorg eller seger
vi hade fastnat i exakt samma scen
från den enda filmen
dom visade på biografen kvällen innan

det fanns ingenting att be för
gudarna hade dött
änglarna hade bytts ut
mot falsksjungande gäss
på en himmel
svart som saltlakrits

vi hörde samma sång
på varenda privatradiostation

vi hade inte varit där än
bara kysst varann
utav bara farten
vi hade knappt ens kallpratat
trots att ett valår stod inför dörren

mellan segrar och sortier
på andra sidan midnatt
i en bil som tillhörde någon annan

jag minns inte vem som hade sagt det till mig
att mandomsprover kan finnas
även längs den svenska motorvägen

dom där nycklarna i låset
som inte gick att vrida om
vodkaflaskan i handskfacket
polska långtradare och timmerbilar
som bara svischade förbi

plötsligt sa du
”du ser hopplös ut”
att du hade tänkt så
sedan första gången vi sågs

jag log för en stund
sen såg jag mig själv
skräckslagen i backspegeln

vi hade inte ens kommit halvvägs
varken på motorvägen
eller i det som jag trodde var brukligt
på en sådan utflykt

kvällsandakten i p1
hade varit för längesen
och så även väderleksrapporten

jag hade inte fått rabbla
landets alla fyrar
i ett försök att imponera

jag minns inte vem som hade sagt det till mig
att obehaglig tystnad kan infinna sig
även längs den svenska motorvägen

jag måste ha glömt vem som hade berättat
att tvåsamhet aldrig blir bra
i en avlägsen bekants bil

jag kunde inte erinra mig
vad man talar om med en främling
som råkar ha ett hyfsat bekant ansikte

så kom morgonen
med bärgningsbil
kanelbulle och kaffe
på en statoilstion

swebus expressbiljetter
som gick i motsatt riktning
varken seger eller sorti
bara en bilägarbekant som blev smått förbannad

bara småstäder som såg ut
precis som vanligt
och så den där känslan av tomhet
som gör mig rastlös ibland

jag minns inte vem som hade sagt det till mig
att man har med sig själv
och allt man bär på
även längs den svenska motorvägen

En dikt om dagen

Min vän och kollega Oskar Hanska besökte mig i stugan under de fem sista dagarna av decenniet. Det blev youtube-serien "En dikt om dagen" där vi hetsar varandra till att skriva dikter på olika teman, snackar skit och försöker vara roliga. Titta gärna.


Jag skrev även en massa andra dikter under dom här dagarna. En del av dom kommer att läggas upp här. "Det finns ingen kärlek i Göteborg" ligger redan uppe. Den spelades även in av den neurotiske Jerry Boman till han och Anna Flytströms "Tramsessions". Mer om det någon annan gång.

Det finns ingen kärlek i Göteborg

Maria sa
att hon var ensam
på ett hav av människor

Och jag förstod henne
för ingen hälsade på mig

Funderade på käftsmällen
men det funkade inte
funderade på att slänga ut
deras stereo
från andra våningen
eller mig själv från den sjunde
men det funkade inte heller

Vi var tillbaka på mellanstadieskolgården
fast klockan två på natten

Och jag skulle inte ha lyssnat
på den där a-lagaren
när han sa

”Låt kärleken guida dig”

För kärleken tog ett pendeltåg
till en kranskommun
för att käka tacos

Kärleken drog pistol
på ett sunkhak nånstans

Kärlek tog en taxi
och skrev in sig på psykakuten
som en borderlinebaby

Petter sa
att det var kallt som fan
på stationen

Och jag höll med
för det knuffades och gruffades
i Pressbyråkön

Jag gick ut vid rälsen
och kände polarkylan
innanför bröstet
och på händerna

Vi var tillbaka på istiden
där inte ens brinnande hjärtan
gick att rädda

Jag borde inte ha lyssnat
på coverbandet
som sjöng

”Love is all around me”

För kärleken
kastade bearnesedipp
på Mc Donalds

Kärleken drack
tio stycken femtvåor Sofiero
på buss nitton till Backa

Kärleken gapade och skrek
och dömdes
för lagen om hets mot folkgrupp
någon månad senare

Gugge sa
att han skulle vänta på mig
på Bar Mona-Lisa

Och jag blev glad
för någonstans
borde väl kärleken dyka upp
och gråta ut

Jävla kärleken
den har lurat mig
allt för många gånger

Och jag har börjat tröttna nu
på att hela tiden
luras tillbaks

Jag borde lyssna mer
på dom som verkligen
tycker om mig

På hon som sa
att jag får dålig energi
av Göteborg

På Frillesåsligan
hjärtat bultar på riktigt för

Jag borde sluta
vänta på käftsmällen

Kärleken finns inte
för Göteborg
är bara bakgator