Wednesday, March 31, 2010

Handklapp Halleluljah (tuggummipop är bättre än rakblad och sån skit)


Jag har sett dom glada hundarna
springa ikapp i hamnarna
dom varma somrarna
känt dom snälla famnarna

Och jag var fjorton och bländad
blev väl sexton och fulländad
slog en lov med min cykel
men jag blev aldrig så lycklig

Som ett i duggregn långt därifån

Jag har hört dom glada sångerna
i dom vackra parkerna
handklapp Halleluljah
med baptisterna och boråsarna

Och jag var arton och skändad
blev väl tjugo och förändrad
spårvagnar och saltstänk
men jag var aldrig så klartänkt

Som i en dimma vid en tågräls

Och jag hört på trutarna
vid Stråvalla strand
tänkt att allt kommer sluta bra
för någonstans finns väl en hand

Och jag var tjugotvå och knappt född
blev tjugofem och knappt berörd
men så hörde jag en låt från nittiotvå
och jag har aldrig varit så

Levande och lycklig som i taxin därifrån

Handklapp Halleluljah!

Det var det som tog oss det hit
det är det som
ska ta oss härifrån

Tuesday, March 30, 2010

Det var elden eller något annat

Det var bara blodsockerfall och blondiner
på besök i min friggebod
och jag hade ingen lust
att dö av självhat
på 732:an in till Kungsbacka

Så jag åkte från Frillesås
till Stockholm
bara för att se
om där fanns
föhoppningar och regnbågar
precis som Håkan Hellström sjöng
på den där sambaplattan

Och plötsligt stod jag där
med ADHD-ryck
i tunnelbanan mot Fridhemsplan

Fotspåren att följa
hade suddats ut
någonstans innan Skövde

Det var elden eller något annat
för gatloppet bara fortsatte sen

Det var bara bönder och blondiner
i min friggebod
och jag ville inte dö helt själv
efter en misshandel
på Jutegårdsvägen hem

"Men min pojkvän
han är konstnär
har bott London och Berlin
och rabblar ackordföljder för mig"

Ja, ni förtjänar varann
dra åt helvete
jävla söderfitta

Och plötsligt stod jag där
med autism i blicken
i det dom kallar för tricken

Blodspåren i snön
blev skrattattacker
någonstans vid Wolmar Yxkullsgatan

Det var elden eller något annat
för kravallerna i mig bara fortsatte sen

Det vara bara snusfläckar och samvetskval
i mitt rum
men telefonen ringde
så jag rätade ryggen

Bombhoten i trappuppgången
var plötsligt något helt annat

Men elden var kvar

Monday, March 29, 2010

Ett kallt jävla land

Det här är ett tyst jävla land
vi bygger barnhem i Afghanistan
för att slippa ensamma ungar
vi skickar folk till tortyr
och vem bli bo granne
med en sandneger?

Ingen,
men ingen är rasist
vi har ju mångkulturella dagar i skolorna
kurdisk dans och sån skit
sen käkar vi tacos i villakvarteren

Dom som röstar på SD
hade nog bara en tragisk uppväxt
i någon landsbygdshåla nånstans

Visa bara någon dokumentärfilm
om Raul Wallenberg
eller bygg en fritidsgård
så ska ni se att allting ordnar sig

Men herre gud vad jag fryser om mina händer

Det här är tyst jävla land
vi skriker bara lite grann
när vi springer ikapp
utför Blåsippans väg

När vi tävlar
om vem som tycker
integrationen är mest misslyckad

För det är väl därför
killar i kostym
brudar med uppvikta jeans
och nån som sett på Efterlyst
på fullaste allvar vill stänga gränserna

Låt dem äta lite sushi bara
så ska ni se att allting ordnar sig
inför burkaförbud
så kommer allting bli bra
assimilera varenda jävel
till och med somalierna
längst bak i bussuen

Det kommer fixa sig
det kommer bli bra

Men herre gud vad jag
fryser
om mina händer

Det här är ett tyst jävla land
jag käkar en cheeseburgare
dricker en skabbig
Mcdonaldskaffe
ringer en kompis

Men herre gud vad jag fryser
om mina
händer

Ingen idé att säga något

För då är man väl bara jävligt tråkig

Tuesday, March 23, 2010

Fastlandet kan dra åt helvete

Kan jag inte bara få landa lite
inte i dig
snarare bredvid dig

Höra kättinglängor slå utanför
eller något annat
som gör allt
så jävla stilla

Har hört samma kille
sjunga samma sång
ståendes i samma uppgång

Nu skulle jag kunna dö
för soluppgångar och uppriktiga leenden

Hallå!
Frillesås och Löftadalen
jag har hört att ni klarar er

Något säger mig
att jag borde göra detsamma

Så jag harklar mig
och hoppas på någon slags tystnad sen

Kan inte tiden stå stilla
när hon stryker handen över huvudet
inte rusa iväg
och ta henne med sig

Jag är trött på att vänta
på tåg och bussar
telefoner och taxametrar

Står på ett Folkets hus
och undrar om fyllan på firmafesten
är mer förnedrande
än uppträdandet på samma fest

Har tänkt samma tanke
i samma byggnad
fast i en annan stad

Och jag skulle kunna dö
för att åtminstone slippa fastlandet

Hallå!
Frillesås och Löftadalen
jag har hört att ni besparar er

Från att tänka sådana tankar
så jag tar mig för pannan

Och låtsas gör detsamma

Sunday, March 21, 2010

Dikter om frihet är bara dikter

jag har sett solen slå dank
över fasadförälskelser
och i kullerstensromanser
åkt bil och tåg
upp och ner
längs hallandskusten
med bara en sak
i tankarna
varit i varenda liten stad
i ett avlångt land
med ett hopp om något

folk har sagt
det där gjorde du bra
folk har klappat
mig på axeln
folk har tagit till sig
av sådant jag sagt

jag blev den jag ville bli
men jag blev aldrig din

jag har sett fyrtornslampor
och neonljus
slå lover över ensamhet
och gemenskap
fallit i glömska
för att sedan
påminna mig själv
var som var viktigt
på riktigt för mig
jag har sett lättsamheten
och svårmordet
i ögonen
mer än en gång
på hotellrum
i busskurerna och barerna

folk har sagt
här får du plats
folk har erkänt
att dom faktiskt
lyssnar på mig
folk har hört av sig
och påmint mig om det

jag blev den jag ville bli
men jag blev aldrig din

för när snålblåsten
är som snålast
med ljumma vindar
och när glädjen
är så stor
att alla smilgropar spricker
när tystnaden
i tågkupén
plötsligt börjar prata med mig
när framtidstron kommer gåendes
i långa demonstrationer
längs gågator
mot stortorget
då är det som om ett sms
kommer skickat från
den jag kunde va

jag blev säkert den jag ville bli
den jag en gång
utgav mig för att vara
jag blev väl precis den
du var rädd för
och ville springa ifrån
längs kullerstenstrottoarer
och in på bakgatorna
i vilken stad som helst

jag blev den jag ville bli
men jag blev aldrig din

för dikter om frihet
är bara dikter

och jag blir aldrig fri

ensam

Thursday, March 18, 2010

Snuten körde inte runt med blåljusen på

Jag läser att du har något på gång
på andra sidan Atlanten
men Bukowski är död
och det är dina ögon också

Jag hörde något om storståd
på någon ansedd festival
men snuten körde inte runt
med blåljusen på
när du kom till stan

Du kan väl skicka ett pressmeddelande om det

Så jag hörde att du hade ihop det
med hon och henne
men Romeo tog sitt liv
och det gjorde väl all värdighet också

Jag läste om en resa
och ett erbjudande
som var helt jävla galet
så jag ställde mig i korsningen
och väntade på
siréner och batonger

Inget hände så jag slog en lov
i storskogen istället

Monday, March 15, 2010

Fyra månader

Fyra månader
fyra månader hit
fyra månader dit

Man kan nå halvvägs in i en graviditet
upptäcka Markus Krunegård
kära ner sig i någon med ett jävla bögnamn

Fyra månader
fyra månader hit
fyra månader dit

Man kan avancera i graderna
flytta till en annan stadsdel
börja umgås med mer än likasinnade

Hundar kan dö
om dom går vilse i midvinterkylan
men hundar kan komma tillbaks också
och dö
framför dina fötter

Fyra månader
fyra månader hit
fyra månader dit

Man kanske fastna i kollektivtrafiken
förföljas av sol och hällregn-typer
yla med i Sven-Ingvars låtar
när ingen annan hör

Fyra månader
fyra månader hit
fyra månader dit

Man kan förlåta och gå vidare
eller inse saker
det där om livslögnen

Fyra månader

Man kan bestämma sig
för att bli av med den
med sig själv
istället för med någon annan

Sunday, March 14, 2010

Jag ville ju bara ha en Göteborgs rapé

Slå på några jävla synthpoptrummor
och något blipbloppande på det

Jag går och köper för snus
och låtsas
att det är spännande

Jag står på bron vid Skärmarbrink
och fumlar
med mobilen

Telenor har test
dom gör reklam överallt
om vanor och sånt
och jag vågar inte testa

Jag kliver av vid Skanstull
och två hunkar
ur den nordgermanska folkstammen
hånskrattar

Jag ville ju bara
ha en Göteborgs rapé

Slå på den där Love is my drug
som han från Jönköping sjöng
han som var storebror
till någon Magda kände

Jag går ner Skånegatan
och har backslick
för det finns ingen annan lösning

Jag blir dödad med blicken
och vill döda tillbaka
men ett hej och ett tack

Jag går till Mc Donalds istället
har ingen kulspetspenna i fickan
knulla hela världen

Det hånglas i tunnelbanan hem
det hånglades på tåget hit
det hånglas
till och med
utanför
den glade libanesens gatukök

Jag är inte gjord för sånt här

Ville bara ha en avsugning
någon att krama
och en jävla Coca cola

Slår på något med John Travolta när jag kommit hem

Inget banbrytande direkt

Som söndagseftermiddagar
med en fotbollsmatch
på ppw och en falukorvsmiddag

Någon promenad
nerför Johhaneshovsvägen
ett par barnvagnar
och lika många lattepappor

Som en Facebook-konversation
någon timme senare
om att jag bor granne
med en tatuerare

Någon promenad
till tobakskiosken
ett par rastlösa uppslag
som idiotförklaras
på vägen dit och hem igen

Som söndagskvällar
uppklädda helt i onödan
vax i håret
till ingen nytta

Något som ändå
likt förbaskat
ber mig att fortsätta springa
tills att skiten släpper

Som när hela världen säger
att det är försent
försent
att sakna dig

Bortglömd kampsång

Hade vi varit i USA
hade jag väl berättat
den där historien
om hon tjejen
som kom in med sperma i håret

Du kanske hade skrattat
slängt upp din näve i luften
och jublat
för den gränslösa friheten

Men vi var i Göteborg
och revolutionen
var inte ens nära

Hade vi varit i Berlin
hade jag väl viftat
med ett baseballträ
och sjungit på någon
bortglömd kampsång

Du kanske hade föreslagit
att vi skulle springa
ner för gränderna
tills att det smakade blod
i våra munnar

Och jävlar,
vad vi hade grovhånglat sen

Men vi var på Södermalm
och jag saknade
ett så kallat streetcred

Hade vi varit i Hiroshima
hade det varit helt okej
om jag tog dig på brösten

Hade vi varit i något katolskt land
hade en viss typ sex
inte varit porrskadat

Hade vi varit på månen
hade vi nog uppskattat
varandras sällskap

Men vi var hemma hos dig
och kollade rastlöst
på Facebook i våra mobiler

Tuesday, March 09, 2010

Shakira och dom andra

Go with the flow
och säga till den värdelösa självkänslan
att lämna farstun
och stänga dörren om sig

Springa runt med den där
bla, bla, bla
I want your love
i skallen

Ropa öknamn
åt det förflutna
och säga upp sin prenumeration
på tidningar man aldrig läser

Ta en blank valsedel
och skriva
"Jag ger mig"

Ligga sked
hugga ved
påstå sig vara bäst
på fler saker än att ligga

Om Shakira
kom hit och dansade
hade jag skrattat åt henne

Om Shakira
kom hit och pratade svenska
hade jag bara fortsatt skratta

Om Shakria
kom hit och sa
att hon ville vara min kompis

Hade jag tagit buss fyra
bort till Pub Fridhem istället

Go with the flow
byta dialekt
beroende på vem
man pratar med

Småljuga för att verka
mindre intressant
andas tungt
och gråta i sömnen

Minnas Göteborgskravaller
Honey Monster-reklamen
och annat banbrytande
i tider av sorg och saknad

Hämta posten
ändra riktning
hoppa jämfota
för att verka speciell

Tänka på döden
minst fem dar i veckan
använda ordet hata
när man egentligen
tycker om någon
väldans mycket

Om du hade stått här
rakt framför mig
hade jag kanske hånflinat
och spelat utvecklingsstörd
dom första fem minuterna

Om du hade satt dig på stolen
den där ljusblå i hallen
och knutit upp dina skor

Om du hade citerat Markoolio
"Ingen sommar utan reggae"
hade jag friat på studs

Precis som att slå en volley
liksom rakt upp i krysset

Friday, March 05, 2010

En slags pressrelease


STOCKHOLM 100305

Efter sommarens sammanbrott och resning sa jag i en intervju i någon av lokaltidningarna hemma i Nordhalland att jag hade tagit ett uppehåll från poesin. Jag skulle fokusera på filmmanuset som blev ett romanmanus och jobba med det jag jobbar med på riktigt. Men jag hade fel. Som så många gånger. Jag fortsatte leka med poesin, som en husgud brukade kalla det. Lade varsamt in mina alster i ett dokument i laptopen.

En decembersöndag vandrade jag och Okomesonen, en återfunnen gammal bekant från de skadeskjutna dagarna hemma i Halland som numer huserar i Stockholm, hem till honom över Västerbron. Vi hade spelat in en läsning av hemlängtansdikten ”Västerbropatetik”. Jag sa det inte till honom men jag tänkte det. Det var dags att sammanställa en liten diktsamling igen. Inte för att det på något sätt finns en gigantisk åhörarskara som suktar efter det. Snarare för att jag kände att jag hade kommit någonstans. Känslan av att sätta punkt och den grejen. ”Sanningen kommer vara ett pekoral” är däremot inget bokslut. Det är snarare en början. Jag har gått tillbaka till det gamla ”demo-formatet” och hoppas att inom ett år ge ut ytterligare en samling i samma format för att sedan ge ut en pocket igen.

I samband med att jag släpper diktsamlingen anordnar Rivaliserande stenar utd. en tillställning på Kontiki Slottsskogen i Göteborg den 10 mars med start klockan 19:00.

På scen kommer 2009 års svenska mästare i Poetry slam, Oskar Hanska, att inleda kvällen.
Oskar och jag har under åren haft ett minst sagt ambivalent förhållande till varandra. Under mellandagarna gjorde vi för första gången något på riktigt ihop då vi bosatte oss i min och syrrans skrivarstuga i Frillesås och producerade ”En dikt om dagen” som finns som en slags miniserie på Youtube.

Därefter tar mina barndomsvänner, Petter och Erik, och deras fantastiska band Fakesnake över. Det känns hedrande då Petter och Erik fortfarande är mina bästa vänner och dessutom förekommer i åtskilliga av mina dikter. Att Fakesnake sedan är ett vansinnigt bra band gör saken knappast sämre.

Sedan är det dags för mig att läsa ur den nya diktsamlingen. Det blir en lite annorlunda uppläsning då förhoppningen är att min arvtagare inom den så kallade Frillesåspoesin även kommer att delta.

Sista akten är kollegorna i Kapten Hurricane. Det makalöst bra bandet som för närvarande jobbar på ep:n ”Dalsländskt kokain”. Den 20 mars åker undertecknad och Kapten Hurricane till Åland med bandet Leo med Lådan för att uppträda på klubben Bastun. Det blir nog bra. Kapten Hurricane och jag känner ju inte varandra så väl egentligen men dem är ändå, likt förbannat, en del av Rivaliserande stenar numer.

DJ under kvällen är min vän Anna som följer med mig ner från Stockholm.

Mer info om själva releasen hittar du här: http://www.kontiki.nu/klubb.php?id=290


”Sanningen kommer vara ett pekoral” kostar 80 kronor. Recensionsex går också givetvis att beställa.

Efter lanseringen hoppas jag kunna jobba vidare med mitt romanmanus och färdigställa en kortfilm. Vi får dock se hur det blir då mitt riktiga jobb tar allt mer tid i anspråk.

10:e mars!



 
Blogg listad på Bloggtoppen.se