Den där jävla bruden

Bonnaelectro är den nya grejen. Lyssna på den exprimentella dängan "Den där jävla bruden" på Rivaliserande stenars myspace.

Förr eller senare kommer hösten

det var efter att jag klev ur den svarta sportbilen
och gick ner i fel rulltrappa
på centralstationen
som jag slog fast det för mig själv

vi hade det förbannat bra tillsammans
både vid kusten
och i den dalsländska skogen

det spelade ingen roll
att du var livrädd för att köra bil
eller att du inte förstod
din storhet inför vägval och beslut

det var när jag gick mellan medborgarplatsen
och den trevliga delen av södra station
som jag fick bekräftat
att trygghet och frihet kan vara samma sak

vi hade bra rutiner sommaren år 2008
både på onsalahalvön
och i en svinkall villa i bohuslän

det spelade ingen roll
att du var pank och ledsen
eller att sverige gjorde bort sig
i fotbolls em den sommaren

det var när jag stod i hissen
på skitiga fridhemsplan
i förhatliga december
som jag pratade tyst om hur bra det var

vi hade inga stora drömmar
men drömde nog mest hela tiden
trots att vi visste
att hösten skulle komma
förr eller senare

att den obehagliga diagnosen
var obotlig
men den sommaren
hade vi faktiskt bra rutiner

Borderlinebaby

det skjuts slagskott mot oss
så vi springer längs med s:t eriksgatan
för att slippa ifrån
dom som vill oss väl
men bara gör oss illa

det kastas kottar och kastanjer
på tillställningar
utan bord och stolar
så vi stirrar irriterat
på sådana som stirrar
lika irriterat
under bussresan därifrån

flickor och pojkar
som är mycket äldre än så
gör tusen nålar på oss
dom som har en myndig stämma
talar om rätning i leden

jag kör ner huvudet i sandlådan
och skriker
borderlinebaby

det skjuts med knallpulverpistoler
mot våra öron
så vi rullar ner för hammarbybacken
tills det slutar smälla

det kastas snöbollar med is i
i katakomberna i gamla stan
ungerska ögon
och smutsigt sex
så vi tar en taxi till en annan statsdel
och rullar nakna i pudersnön

flickor och pojkar
med stora muskler och hårda nypor
tar polisgreppet på oss
dom som har en hemförsäkring
delar ut domedagsprofetior

jag låser in mig i garderoben
och skriker
borderlinebaby

det skjuts med luftgevär och soft airguns
tidigt på morgonen
i varenda jävla gathörn
så vi klamrar oss fast i återvändsgränden
det kastas kinapuffar mot oss
som känns som handgranater
så vi håller varandra i handen
och pratar om halland
hela vägen hem
tills att halland känns som mer än hemma

flickor och pojkar
går med barnvagnar och ber oss
dyrka dom
så vi dyrkar upp
dörren till en tredjehandslägenhet
och somnar med skräck i blicken

jag har börjat inse
att jag aldrig blir av med
den där jävla skitungen i mig
borderlinebaby

så mycket som blir ogjort i mitt liv
borderlinebaby

hatar den här elden
trots att den håller mig levande
borderlinebaby

Riktig kärlek

Skyll inte på snön som faller

Kattegattmadonna

Den här stan är bara bakgator
du hade sagt det förut
jag hade sett dig förr
när du kom flygande
med saltstänket
in över kusten
någonstans för kanske
fem-sex år sen


Från alla kobbarna och skären
med en sprucken röst
som bara försökte tala med mig

Minns vinternätterna
när inte ens sillbåtarna
eller dom ryska tankfartygen
vågade sig ut

Jag åkte runt på en jävla spårvagn
med snustorra läppar
väntade på ett syndafall
som aldrig kom
inte ens från kompisar från förr
eller Kellysfyllor som tog fart
redan på eftermiddagarna

Den här stan är bara bakgator
du hade smekt Spanien
med varsamma händer
pratade sällan högt om det
varken i Långedragsvillan
eller i sätet bredvid mig
om du verkligen satt där

Minns sommaren
dom snälla hundarna som badade
med sina ägare
trenchcoatspundarna som vadade
till den tuff-tuffa musiken

Söp bort mina pengar
för ett Interrail
stod vi mitt emot varann
i ännu en bortglömd korsning

Du sa att här finns bara bakgator
jag nickade och förstod
sedan flög du vidare

Utan tonartshöjning

har sett solen slå dank
över fasadförälskelser
och i kullerstensromanser
åkt bil och tåg
upp och ner
längs hallandskusten
med bara en sak
i tankarna
varit i varenda liten stad
i ett avlångt land
med ett hopp om något

folk har sagt
det där gjorde du bra
folk har klappat
mig på axeln
folk har tagit till sig
av sådant jag sagt

jag blev den jag ville bli
men jag blev aldrig din

jag har sett fyrtornslampor
och neonljus
slå lover över ensamhet
och gemenskap
fallit i glömska
för att sedan
påminna mig själv
vad som var viktigt
på riktigt för mig
jag har sett lättsamheten
och svårmordet
i ögonen
mer än en gång
på hotellrum
i busskurerna och barerna

folk har sagt
här får du plats
folk har erkänt
att dom faktiskt
lyssnar på mig
folk har hört av sig
och påmint mig om det

jag blev den jag ville bli
men jag blev aldrig din

för när snålblåsten
är som snålast
med ljumma vindar
och när glädjen
är så stor
att alla smilgropar spricker
när tystnaden
i tågkupén
plötsligt börjar prata med mig
när framtidstron kommer gåendes
i långa demonstrationer
längs gågator
mot stortorget
då är det som om ett sms
kommer skickat från
den jag kunde va

jag blev säkert den jag ville bli
den jag en gång
utgav mig för att vara
jag blev väl precis den
du var rädd för
och ville springa ifrån
längs kullerstenstrottoarer
och in på bakgatorna
i vilken stad som helst

jag blev den jag ville bli
men jag blev aldrig din

Västerbropatetik

Skam och förvirring

Det skrivs inte så många böcker om skam
säger Smilfinksmannen
medan en alkoholiserad eritrean vid bordet bakom
säger något om fotbollsmatchen
som ingen bryr sig om

Det kommer SMS
om att pass på Huddinge
det är dialekt och betyder strunta i

Jag läser det högt
samtidigt som jag tänker på
den där The Tough Alliance-låten
om att man inte får leka med elden

Det finns en bok om skam
det är en psykolog som är svensk
men som bor i Finland
som har skrivit den

Smilfinksmannen minns inte namnet
på psykologen
men den är bra
boken alltså
det är inte fotbollsmatchen

Dom har anställt en ny servitris
på Pub Fridhem
hon är nervös
och ägaren som står i baren
tittar irriterat på henne

Jag pekar på bordet bredvid
säger till Smilfinksmannen
att jag satt där förra veckan
med en ungrare som jag gillar

En alkoholiserad man
som inte är eritrean
säger att han tror
att Skottland blir självständigt
inom fem år

Den där boken om skam
är väldigt köttig
man får läsa den långsamt

Charles Bukowski måste ha ljugit
väldigt mycket
i sina böcker
säger Smilfinksmannen
det förstod han inte på gymnasiet

Servitrisen frågar
ifall vi vill ha något mer
det vill vi inte

Jag läser SMS:et igen
tyst för mig själv
det var faktiskt
The Tough Alliance
som sjöng det där
om att inte leka med elden

Jag förstod inte resten av texten
gillade mest trummorna
och resten av musiken

Det var en kväll då jag kom på att livet är ingen glad jävla poplåt

borde ringa upp det förflutna
säga att jag äter sushi
flera gånger i veckan numer
oftare än schnitzel med pommes och bea
men att söndagskvällarna
är som vanligt
när jag går ner för folkungagatan
som lugnet före stormen
som döden i blicken
som tystnaden efter vredesutbrottet

borde berätta att jag köpte en sådan där
rutig jävla skjorta till slut
som storebrorsan hade
borde säga att skivan som storebrorsan
hade sagt var bra
verkligen är det
och att den hjälper mig vissa eftermiddagar
när olycksfåglarna flyger in över kontorslandskapet
på fridhemsplan är nästan allt som vanligt

livet är ingen söt liten låten poplåt
eller som känslan
efter en väldigt bra film
om en pojke som dör ensam i vildmarken
borde säga det också
till det förflutna
att livet är snabbt fattade felbeslut ibland
fast ofta precis så här
en tomhet på en tom götgata
en neurotisk hemlös kvinna i en tunnelbana
en menlös diskussion med en lika menlös ungdomspolitiker
eller någon annan menlös jävla kvacksalvare

jag borde säga det igen
till det förflutna
att bråket med pappa då
inte hade med det förflutna att göra
och att stjärnorna på himlen
aldrig kommer gör mig vidskeplig
bara jävligt rädd och ledsen ibland

att jag saknar petter vansinnigt mycket
att jag läser in saknaden av honom
i poplåtar och väldigt bra filmer
om pojkar som påminner om oss

jag borde plocka upp telefonen
men den är död som dom här gatorna
och sifferkombinationen är fel i pinkoden
lika fel som att få för sig
att ringa upp dig
och på fullaste allvar tro
att allt ska bli
som vanligt igen

Precis som Hemingway

vi hörde klockorna
klämta för oss
som för han som
var gammal med havet

medan solen gick upp
över betongfabriken
och det betonggula teglet
blundade vi
och låtsades vara i landet
långt, långt borta

slog vi en lov
på tysta gator
som fyrtornslampor
mitt i natten

nu har ljuset
hunnit ifatt mig
med tiden
och jag vill tillbaka
till den flykten

när det började regna
fanns det ingenting alls
att förlora

jag brukade säga sånt
som min storasyster sagt
du brukade skaka
på huvudet

låt vattenfallen falla igen
hör västkustbanan
dundra förbi
leta rätt på dom
dagdrömmar vi hade
för jag måste härifrån

jag vill inte vara här längre

pajasarna tar x2000
det är väl också
någon slags flykt
men här finns inget
solsken att blunda för

bland bistroölen
och bortglömda drömmar
badar både hovnarrar
och nyttiga idioter

har jag uppkavlade skjortärmar
fast alldeles för lite
härdad hud
känns inte kylan
bara i blickarna

den här resan
mellan samhällsklasserna
blir ofta plakat
att visa upp

något att stoltsera med
eller skämmas för
på en och samma gång

säg det rakt ut
säger dom till mig
jag trycker ner ansiktet
i huvudkudden

medan regnet utanför
är tårar från sortier
ett bevis för att
nu för tiden
finns så mycket
att förlora

låt vattenfallen falla igen
låt musiken
vara en annan
än för bedövade öron
leta rätt på dom
dagdrömmar vi hade
för jag måste härifrån

jag vill inte vara här längre

låt strandskatorna skrika
låt kättinglängor slå
slå sönder
sånt som kom
men bevara det som var

jag vill inte vara här längre


-----

Imorgon spelar ett av mina verkliga favoritband på Stampen i Gamla stan. Leo med lådan heter dom. Klockan 21:00 är tiden.

Kungsbackas mest hatade kommer hem

Sommaren år 2001 försökte jag mig på "seriös hiphop". Det gick la så där. Demon hette "Kungsbackas mest hatade" och den var la så där. Studion där det hela spelades in var på det gamla ungdomshuset Kingston. Där hade det "oseriösa hiphopbandet" LGFM retat upp hårda hc-killar, fräna grungekillar och sonen till han som skrev "Jag vill vara din Margareta" genom att vinna någon slags skoltävling i musik året innan. Det är fortfarande en gåta hur fan det gick till. Det "oseriösa hiphopbandet" går dock fortfarande att lyssna på. Det kan man göra här:
http://hem2.passagen.se/ebb018/mp3.htm

År 2008 blev jag hembjuden till det nya ungdomshuet Allé för att läsa dikter och hålla låda. Det blev en nästan tårdrypande tillställning där jag mässade för kidsen om kärlek, lokalpatriotism och klasshat. Jag känner folk som var där. Dom sa att det var okej.

I år återuppstod Kulturnatten i Kungsbacka. Självklart var varken undertecknad eller Rivaliserande stenar inbjudna. Det är nämligen så det brukar vara. Finkulturens fanbärare i Kungsbacka tar hellre in än ett gäng pajasar med fioler och utsocknes scensnackare. Den enda korrekta akten i kommunens program var Peter Rudvall.

När kidsen i kommunen nu öppnar eget. Elektronen vid Lindälvsgymnasiet är jag dock inbjuden. Det beror väl mestadels på att lillebrorsan till ena halva av det "oseriösa hiphopbandet" är med och arrangerar.

I en halvtimme under fredagskvällen tänkte jag mässa till ungdomarna om vad som är fel i deras hemkommun, om varför Martin Svensson fortfarande är het och varför SD är så jävla kassa.

Kom gärna dit, det är fritt inträde och Kristian Antilla ska spela också. Efter läsningen tar jag ett tåg till Stockholm. Det är jävligt coolt att bo där, säger dom.

Tid: 18:30
Plats: Elektronen, Industrigatan 2 i Kungsbacka.

Tills dess lite halländsk storartad poesi av dessa fagra varbergsflickor:

Det som Göran Persson sa

Fredagskväll på Huddinges gator
ringer jag hem
för att berätta
att drömmen är vid liv

Ser ett ungdomsgäng
utanför Kvanbergsplans ICA-butik
en innebandymatch i sporthallen
en kör som övar
i församlingshemmet

Hummerfisket går bra
för pappa
synd bara att det blåser så mycket
och fan ta den där jävla prostatiten

Jag tar ett pendeltåg
vid halv åtta-tiden
med fem skitiga naglar
och lika många rena

Lördagsmorgon runt Fridhemsplan
banan och Festis
med smak av Piggelin till frukost
Lena Mehlin har för en gångs skull
skrivit en vettig analys
i Aftonbladet

Det är sant
att Jimmie Åkesson ljuger
en blå skåpbil
full med Vänsterpartister från Botkyrka
hämtar upp mig

En kursgård i Roslagen
som SÄPO har hållit koll på
säger dom när vi går in genom dörren
kaffe och macka
fascism och frustration

Jag tar en buss tillbaks till Stockholm
med en känsla
som jag har känt för många gånger

Lördagseftermiddag på X2000
barnskrik och sömnbesvär
räksmörgås och Loka
brandgula höstlöv
och en känsla av hopplöshet
i både Södertälje och Katrineholm
Kliver av i Alingsås
kliver in på Kulturhuset
står på scen
med tom blick
för det känns
som om slaget är förlorat

Jag tar ett pendeltåg till Göteborg
med sådana jag känner ytligt
det känns som om min yta
har skrapats sönder nu

Lördagsnatt i Hammarkullen
affischer om biblioteksnedläggning
Mattias bjuder på öl
och en bitterhet som är befogad
med kramsnus och försvunna drömmar
somnar jag vid fyra
vaknar vid tolv
av kamphundar som skäller
på lekplatsen utanför

Jag tar en spårvagn till Haga
medan eftermiddagssolen
slår mig på käften

Söndagskväll på Centralstationen
räksmörgås och kvällstidningar
försupna handelsresande
skålar för att Åtvidaberg
är tillbaka i Allsvenskan

Det finns alltid något att fira
det finns alltid något att skåla för
det finns alltid något att fly ifrån

Jag tar en Swebus Express och somnar
vaknar i Borås
av medresenärer som snarkar

Det är söndagsnatt i Jönköping
och jag tänker på det
som Göran Persson sa

Den som är satt i skuld
är aldrig fri

Jag känner en vind från Vättern
som säger att helgen vecka fyrtiofyra
ställde mer frågor
än gav mig svar

* Dikten finns också inläst på Rivaliserande stenas myspace.

Den halländska vintern finns visst på vykort

Kajaktur med Bröderna Erixon till toner av "Frillesås friendship" med Janne Lucas




Den halländska vintern finns inte på vykort av Alex Bengtsson


läppar som skakar
och ben som springer
från skolgården
ner till stradremsan

den finska killen
med geväret
på youtube
är en vanlig pojke
för mig

jag sprang runt
och letade
men inte ens
din mamma
hade sett dig

du stod på knä
vid strandremsan
ville bli ett
med drivveden

den halländska vintern
finns inte på vykort

jag ville bli ett
med någon annan
så jag tog
en expressbuss
mitt i natten

med samma sång
i hörlurarna
till den besjungda staden

där sa flickorna saker
jag aldrig hört
medan pojkarna
tittade ner i borden
för att sedan
se ilskna ut
och döda alla
drömmar

det fanns en man
som pratade
om lik
i garderoben

jag sa
du är som jag
han sa
det hoppas jag
verkligen inte

så jag tog ett tåg
och tänkte
att tala
är silver
och vissa saker
ska varken
ses eller sägas

den halländska vintern
finns inte på vykort

jag lyfte lådor
och slogs
med sånt
som varit
på ett skaldjurskokeri

en dag
fick jag
ett telefonsamtal
om att ge sig av

och väskan
var redan
packad

men jag visste
inte vart
jag skulle
trots att konduktören
log och sa
lycka till

såg jag
bruksortsidioti
utan fönstret
hela resan

nu går jag
ensam
längs strandremsan

ska försöka
göra mitt bästa
för dom
som står mig närmast

den halländska vintern
finns inte på vykort

tro mig
jag har sett den